Hoppa över innehåll

Detta visste du inte om blommorna – ny fakta om dina favoritblommor

Våra blommor är inte bara vackra, de bär många gånger på en spännande kulturhistoria också. Här kommer några roliga faktauppgifter om några av våra älskade vänner i trädgården!

Pion, Paeonia

Var blommornas drottning i Kina och omtalas där redan på 600-talet. Kejsarinnan Wu Zetian sägs ha förvisat pionen från hovet i Changan till staden Luoyang eftersom den vägrade blomma på hennes befallning på vintern. Luoyang kallas än idag pionernas stad och varje år vallfärdar hundratusentals turister dit på våren för att beundra pionblomningen.

Lammöron, Stachys byzantina

Det latinska namnet byzantia betyder ”från Istanbul”, huvudstaden i det gamla Byzantium, och avslöjar blommans härkomst.

Gul nunneört, Pseudofumaria lutea

Nunneört odlades i kloster i en vit och en röd variant som kallades munk och nunna. Dessa användes som medicin mot högt blodtryck, men rotknölen är giftig.

Iris, Iris

I gamla Egypten användes iris i kungliga ceremonier som spira, och har blivit förebild för spirorna i kungahusen sedan dess. De tre kronbladen stod för vishet, tapperhet och tro.

Fingerborgsblomma, Digitalis purpurea

Vacker men giftig och figurerar i en mängd myter och sägner. Den var druidernas blomma i keltiska trakter, och om man misstänkte att trollen bytt bort ens barn och ersatt med en bortbyting kunde man avslöja detta genom att bada barnet/bortbytingen i ett avkok av fingerborgsblomma.

Jättedaggkåpa, Alchemilla mollis

Namnet Alchemilla betyder kemi och har att göra med alkemisterna som på medeltiden i sina försök att göra guld använde en del märkliga ingredienser, bland annat vattendroppar som samlats på daggkåpans blad.

Jätteverbena, Verbena

Det gamla svenska namnet på denna blomma är järnört. Traditionellt trodde man att den botade sår från vapen av järn.

Solros, Helianthus annuus

Härstammar från centrala USA där indianerna odlade den redan 3000 år f Kr. De tillverkade mjöl och olja av fröna och spanjorerna som tog den till Europa på 1600-talet ville främst åt de feta fröna.

 

Alla fakta är hämtad från Elisabeth Svalin Gunnarssons fantastiska bok ”Blommor! Kulturhistoria och odling” Rekommenderas å de starkaste för alla som är det minsta intresserade av blommor, trädgård och odling!

 

Sök